Första meningen

En rolig grej hittad hos Martina som funnit den här.

Välj ut 10 av dina favoritböcker. Lista första meningen från varje och låt andra gissa vilka böcker de kommer ifrån. Man får inte googla! Nu med ledtrådar.
15 augusti: 1:an, 5:an och 10:an kvar nu… Alla tre finns listade här.

1. Det blev en så lång paus att jag började undra om mamma och pappa någonsin skulle tala till varandra igen. (förtäckt självbiografiskt men med uppfunnen bror. Pianospel.) Ny ledtråd: Ett mycket känt citat om en dörrmatta och feminism härstammar från denna författare.

2. In my younger and more vulnerable years my father gave me some advice that I’ve been turning over in my mind ever since. Petter tog den.

3. Domaren var en gammal man, så gammal att han tycktes ha överlevat tiden och förändringarna och döden. (Den tilltalade står åtalad för mord.) Klotho kunde den här.
Bonusinfo: I original börjar den så här: There were crimson roses on the bench; they looked like splashes of blood. Berättar Vixxtoria.

4. Mr and Mrs Dursley, of number four, Privet Drive, were proud to say that they were perfectly normal, thank you very much. Martina var först.

5. Två äldre kvinnor satt och stickade på den del av verandan som fick skydd mot solen av en trumpetranka; dess kraftiga stammar var så höljda av blom att det var som om den blänande eftermiddagen hade dämts upp av dem och krossats i en bränning av ljus som tog synlig form i de svallande orangefärgade blomklasarna. (Nobelpristagare.) Freja tog den till slut.

6 ”We should start back”., Gared urged as the woods began to grow dark around them. Sara BE tog den.

7. En gren av det åldersgrå äppelträdet knackade på fönstret till det rum där major Rytter höll på att packa sin koffert. Petter igen.

8. På onsdagseftermiddagen satt Corliss i kårhusets kafé och läste amerikansk historia. (… som inte varit något vidare för hennes folks del.) Klotho igen. (Har jag tjatat för lite om Corliss? Hon är ju min soulmate.)

9. SATURDAY, JULY 20, 2024
I had my recurring dream last night. Sara BE igen.

10. It happens that I’m going through a period of great unhappiness and loss just now. (har vunnit både Pulitzer och Orange Prize, fast med andra böcker.) Fröken C tog den, Vixxtoria var mycket nära.

(Jag tycker att Marinas var skitsvåra, men nu när jag ser mina egna tror jag omöjligt att jag skulle ha klarat alla dem heller om jag sett dem hos nån annan.)
Uppdatering: Fler som leker: Boktradition, Butter/Petter, Och solen har sin gång, Textappeal, Glory box, Om böcker jag hunnit läsa, Ingrids boktankar, Klotho, vitgulstrumpa
Uppdatering 2: Jag fetar de nummer där rätt svar har getts.

Read Full Post »

Är Göteborgs konsthall alltid så här bra?

Renässansutställningen And there was light var mitt främsta mål med Göteborgsresan, men det visade sig att det allra bästa istället blev utställningen Disidentifikation på Konsthallen. Jag blev djupt gripen av Rotimi Fani Kayodes stora, erotiska fotografier och tyckte mycket om Kalup Linzys videoinstallationer/filmer, särskilt ett sydstatsdrama om kärlek och svek med en twist. Han gör själv rösterna till alla roller.

(Vad ÄR det för fel på youtube? Jag gör precis som vanligt med embed code men får inte upp dem?)
Allra mest fascinerande var nog ändå den sydafrikanska konstnären Tracey Roses videoverk, här på suddiga (som vanligt, förlåt, förlåt) bilder. Hon spelar alla rollerna själv, och det handlar om kvinnans liv och roller.

I ett annat rum cirkulerar två människor på varsin stor skärm. Den ena är lätt igenkännlig som Ziggy Stardust, den andra är en anspråkslös kvinna i lika anspråkslösa kläder. Jag sitter i det mörka rummet och bara tittar. Länge. Efter ett tag märker jag att blicken dras allt mer mot den till synes anspråkslösa. Hennes ansikte liksom växer, jag börjar lägga märke till detaljer och plötsligt tycker jag att hennes blick är så intensiv. Hon känns starkare och mer levande än den pråliga i Ziggy-utstyrseln (som man i och för sig inte ser anletsdragen på för allt glitter). Jag börjar tänka att det ska betyda något som har med klädsel att göra, nån sån där insikt om att det som på ytan inte ser något särskilt ut visar sig vara det som har värde i längden. Först när jag kommit hem och kan undersöka saken får jag veta att det är Charlotte Gyllenhammar som spelar både Ziggy Stardust och — Ulrike Meinhof.

Read Full Post »