Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 17 mars, 2009

När Ella var en liten flicka gick hon med farmor på bio och såg Stjärnornas krig. Där väcktes kärleken till rymden. Efter en militär karriär sadlade hon om, läste rymdfysik och blev en av de utvalda som fått simulera Marsexpeditioner: i öknen i Utah, Usa, och i Devon, Kanadas Arktis.
Det är mycket fakta om Mars i hennes bok, förstås. Om Olympus Mons, det högsta berget/vulkanen i vårt solsystem, olympus_mons Valles Marineris som är solsystemets största kanjon, vallesmarineris om atmosfären och jordytan och fruset vatten och förutsättningar för liv. Historiska fakta med alla vetenskapsmän som observerat och räknat och fått för sig (ibland helt fel) saker. Alla försök (först mest från Sovjetunionen) att skicka ut satelliter och landare. Bilder. (Svartvita i pocketupplagan.) Boken handlar också om drömmar, passion, svårigheter och teknik.
framatmars1Ella Carlsson berättar om vardagsproblemen vid simuleringarna: saker som går sönder, hur man får växter att överleva, när hon kissar på sig i rymddräkten. På ett ställe har besättningen ett signalsystem för sitt humör: grön betyder ”allt är frid och fröjd, stör mig gärna”, orange betyder ”jag håller på med en grej, stör bara om det är viktigt”, och rött betyder ”jag är på dåligt humör och vill inte prata med nån”. Det är ju skitbra! Undrar om jag kan få igång ett sånt system på jobbet?
Och vet ni vad de gör på kvällarna på simuleringarna? Kollar på science fiction-filmer, förstås!
Ella Carlsson har skrivit en avhandling och så gillar hon Battlestar Galactica.
————————
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Read Full Post »