Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 14 mars, 2009

Hon blev tvåa, och det får ses som en arbetsseger. Hon har gått rakt in i hjärtat på väldigt många svenskar de senaste veckorna: Caroline af Ugglas. Med all rätt! Första gången vi hörde den satt vi knäpp tysta i soffan och lyssnade hela tiden – hon kan konsten att fånga uppmärksamheten och hennes sång betyder något.*


Ingen har väl undgått att förstå att Caroline älskar Janis Joplin, hon har spelat in en skiva med hennes låtar också. Och kan man annat än älska Janis??

Janis syster Laura Joplin har skrivit en fin biografi som heter Love, Janis. Den börjar med att Laura känner en stark önskan att ringa Janis, men inte gör det bland annat för att det är så jobbigt att övertyga folk som kan tänkas svara om att hon faktiskt är hennes syster och inte nåt galet fan. Nästa dag får hon istället veta från deras far att Janis är död. janis
Boken handlar om deras uppväxt (och en ganska lång tradig beskrivning av mor- och farföräldrar etc, men den kan man hoppa över). Där finns Janis brev hem, från när hon flyttade till San Fransisco och lärde sig spela gitarr, och sen turnéerna. Det finns foton, och det är fascinerande att se den städade unga flickan med kort tuperat hår förvandlas till den Janis Joplin man sett i inspelningar och musikfilmer.
Boken är klart läsvärd och finns på svenska också.
———————
Mer Melodifestival:

* Till skillnad från Zelmerlöv och EMD och Agnes, tekniskt duktiga men helt meningslösa texter som inte bottnar i någonting alls. Tack för att vi slapp skicka dem.

MALENA ERNMAN skickar jag däremot gärna, vilken härlig personlighet! Dra ner på discokompet så blir låten mycket bättre.

Molly Sandén gjorde en svår och fin låt, och förtjänade fler poäng. Emilias vers var härligt jazzig, men låten blev blaha blaha vid refrängen. Sambon hejade hårt på Sarah Dawn Finer, men sådär överväldigande tycker jag inte den var. Alcazar lät som Alcazar, Heat var söta, grekiska låten Alla var oväntat bra första gången vi hörde den. Men visst hade det varit juste att skicka en tanig kvinna med lånade stövlar och elektriskt hår som sjunger om att bli övergiven? Jo, det hade det.
——————————–
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Read Full Post »

Alexis älskar havet. Han smyger ut på nätterna – tyst för att inte väcka syster Laure men hon vet att han går ut ändå – klättrar upp i ett träd och ligger och lyssnar på havet. En fantastisk dag får han följa med sin kamrat Denis på fisketur. Men det är också samma dag som hela hans liv förändras. Alexis far har gått bankrutt och Mam, far, Laure och Alexis måste lämna sitt älskade hem på Mauritius.
Innan fadern dör har han inplanterat sin egen längtan efter att hitta en sjörövarskatt i Alexis, som fortsätter letandet. Alexis ger sig ut på havet, medan Laure tvingas stanna hemma, fången, och dessutom sluta skolan som hon så gärna ville gå i för att sen kunna arbeta och slippa gifta sig.
Det här är en helt annan le Clézio än i novellsamlingen jag läste. Jag känner igen omsorgen om detaljerna, men här beskriver Le Clézio miljöer som han älskar: vackra, stämningsfulla, dramatiska. Det är bra och jag som normalt inte gillar miljöbeskrivningar sugs ändå in i berättelsen. Sen kan man fundera över porträttet av den ”vilda” kvinnan, och en del annat, men skönast är det att bara flyta med, följa med i havets långsamma väldiga rörelser. Le Clézio visar sig vara en berättare – jag känner vibbar från Doris Lessing och Jean Rhys – och nu förstår jag mycket bättre varför han fick Nobelpriset. Läsvärd!
————————-
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Read Full Post »

Joyce Carol Oates kommer också till Internationell författarscen. Jag har slängt iväg ett mejl till min närmaste chef som lägger sommarschemat, vi får se hur det blir.
elsie_johansson
Elsie Johansson vann SR:s romanpris för Sin ensamma kropp – kul! Den boken vill jag läsa, för att se vad som väntar om 30 år sådär. Jag har läst konstigt lite av Elsie Johansson, men däremot intervjuat henne en gång i Uppsala. Hon var mycket snäll, skulle komma och hämta (!) mig på hotellet för hon bodde konstigt till utanför stan. När det visade sig att hon hade pälsdjur kunde jag inte ens fara dit, så hon stannade på mitt hotellrum istället. Och skrev en fin personlig hälsning till min dotter som läst Elsies Mormorsmysteriet cirka 200 gånger.
—————————-
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Read Full Post »