Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 13 september, 2008

Vi har helt sugits in i 1930-talets depression i USA, med folk som drar längs vägarna på jakt efter jobb och framför allt Carnivalen, aka the freak show, med Skäggiga damen, siamesiska tvillingar, Starke mannen, spådamer… .
Ben Hawkins har plockats upp av Carnivalen. Han är kanske den mest speciella av dem alla, men han försöker dölja det. Ben kan hela sjuka och återuppliva döda, men: på någon annans bekostnad. A life for a life, eller en bruten arm mot ett gäng döda fiskar i en sjö.
Ben är på jakt efter sanningen om sig själv, och har fått veta att hans far levde med Carnivalen en period. Nu försöker han gå i sin fars fotspår, samtidigt som han har otäcka syner, som dessutom är gemensamma med hans motpol (?), prästen Justin, som har förmågan att släcka liv utan att röra vid någon.

Ja, det är inte så lätt att hänga med här, men det blev i alla fall mycket lättare när vi fick fatt i de första fem avsnitten och kunde se dem i ordning. Bilden föreställer min favoritkaraktär Sofie, som är dotter till den förlamade spåkvinnan. Sofie lägger korten och mamman talar om vad de betyder, genom tankeöverföring! Det är underbart att höra deras gräl, då man bara hör Sofies repliker och får föreställa sig mammans. Och så gillat jag relationen mellan Sofie och Libby (nakendansös). Det är ett stort, myllrande persongalleri som styrs av Samson, den lille mannen från Twin Peaks ni vet. Det är lite David Lynch över hela serien, det där med det mystiska, att gå mellan världar och tidespoker, och att det kan ta vägen åt precis vilket håll som helst. I like.

HBO förstås, de gör fantastiska tv-serier. Jag skulle vilja jobba där.

Ps: Tarot-kortleken som Sofie använder för att spå är exakt likadan som min som jag köpte för 25 år sen. Var tvungen att leta fram den för att kolla. Fast jag är lite rädd för den.

Annonser

Read Full Post »