Efter att ha läst den här recensionen måste jag ju läsa ”Efter arbetsschema”. Och uff! Det är skit som rinner, spyor i kaskader och utvecklingsstörda som slåss. Fabrikstristess och hårt slit, och så den där besattheten av att få in pengar för att kunna försörja sig.
”Hur jag ska få in tillräckligt. Hur det jag får in ska räcka. Hur det ska fås att räcka.”
—-
”Jag föstod tidigt att jag till exempel aldrig kommer att kunna få några andra jobb än den här typen av jobb.”
—-
Insprängt mellan arbetspassen och reflektioner finns små porträtt; ”Jag minns henne/honom”. Arbetskamrater Johan Jönson haft; hon som jobbat på samma psykavdelning i 42 år, han som var så duktig, han som försökte sova i smyg. Det får mig att minnas arbetskamrater jag haft, i vita skyddskläder, i blå skyddskläder och hårskydd. Blev de kvar? Arbetslösa? Utbildade sig och gick vidare?
Det är sällan man läser om den här verkligheten och framför allt inte så här bittert och skitigt. Men det är bra. Väldigt bra. Hittills 200 sidor i ett nafs, av 800. Men det är få ord per sida, så bli inte avskräckta av det. Det är bara det att jag behöver paus från den ursinniga kraften.
Uppdatering: ser att DN kallar det för en diktsamling, e-hum?
————
Läs även andra bloggares åsikter om Johan Jönson, Efter arbetsschema
Detta är nog något jag måste läsa.
Ja, gör det. Fast det handlar inte bara om arbetslivet, nu (100 sidor senare) har det varit en hel del om nyhetsflödet, nyss smekte han sina barns kinder efter 11 september.
[…] kommentarer Den totala tv-kväll… på Men shit vad otäcktsnowflake på Johan Jönson slår hårt i…Lyran på Johan Jönson slår hårt i…snowflake på En eftermiddag i ÖvikMagix på En […]
[…] Snowflakes in rain och Drukkenbolt har också bloggat om Johan Jönssons diktsamling. […]
uh.. självbiografiskt om att jobba? Det räcker väl med att höra Ett enskilt rum på sabbatsberg. 5 minuter.
Jag har inte hört Ett enskilt rum på Sabbatsberg och vet inte vad det är. Men Jönson är bra.
Det här var jättebra skrivet om Jönson. Kort och koncist. Mycket bra! Själv har jag just skrivit två alldeles för långa inlägg där jag försöker säga något om allt det som den här boken får mig att känna. Men det här var bättre!
[…] namnet på denna blogg. Där har innehavaren bloggat om Jönson på flera ställen, bland annat här och här. Mycket bra […]
cappucinosocialist
Tack för de vänliga orden. 🙂 Jag tyckte mycket om Jönson, fast när jag började läsa visste jag inte att den klassificerades som lyrik, då hade jag nog dragit mig för den. På samma sätt som den varit svår om den bara handlat om arbetet, eller bara de där experimentella stycken, eller nån av de andra delarna. Det är blandningen som gör att den blir så bra, man kan läsa på olika sätt.
[…] Johan Jönson som också var nominerad. Hans Efter arbetsschema liknar ingenting annat. Jag tyckte såhär och såhär. ——————— Läs även andra bloggares åsikter […]
[…] i sin Efter arbetsschema som är något av det starkaste jag läst på svenska. Jag har skrivit här och här och här (när Jönson nominerades till Nordiska rådets pris). […]
[…] undrar om Kristian Lundberg och Johan Jönson känner varandra? De borde ha en del att tala om. […]