Harry Bosch i Michael Connellys nya ”Räven” tillhör numera cold case-gruppen, efter en kort period som pensionär. Ett 13 år gammalt fall som han aldrig kunnat släppa blir plötsligt aktuellt igen, då en misstänkt mördare erkänner en rad mord för att slippa dödsstraff.
Det är känsliga valtider, en åklagare på uppåtgående, ett återseende med Rachel Walling på FBI. Och så upptäcks det allra värsta, varje kriminalares mardöm, Bosch och hans kollega har sjabblat den gången för 13 år sen. Så nu blir det ännu mer personligt, när Harry ska försöka rätta till det.
Bosch dotter och ex-fru är i Hongkong, tyvärr, jag gillar när hårda killar visar mjuka sidor också. Men vad är grejen med att hårdingarna alltid har döttrar? Jag kan inte minnas en enda son. Beror det på att döttrar är så tacksamma för att skriva om beskyddarinstinkter, deras ögonfransar mot en mjuk kind, hur de liknar sin mor…? Eller beror det på att hårdingarna inte klarar en potentiell konkurrens från en uppväxande son, det får liksom inte finnas en Hårding Junior?
Det här är inte en av Connellys bästa, tvärtom är den lite trött. Harry är trött, språket är lite trött, och översättningen ”videotejpar” på flera ställen ger mig knottror. Men en halvkass Connelly är ändå bättre än så mycket annat, så för mig är det självklar läsning.
[…] alla Connellys böcker huller om buller, det rekommenderas inte. I den senaste (?) går Connelly lite på tomgång, tyvärr, hoppas han hämtar upp sig. En bok på M som jag vill läsa:Med mord på menyn som jag […]
Håller med dig, ”Räven” är inte den bästa. Ger Connelly många chanser dock!
Lilla O
Samma här, jag tror jag har de flesta.
[…] och att han beskriver faktiska platser i LA, men det blir väldigt omständligt. Mickey Haller har naturligtvis en dotter, som är märkligt osynlig. Och övervakningsband översätts ”tejp”. Störande. I […]
Jag har nog bara läst en Connelly, och den gjorde uppenbarligen inte så stort intryck på mig att jag ville läsa mer…
Men Beck har en son också (förutom dottern Inger som har en mer framträdande roll i böckerna, för att inte tala om filmatiseringarna). Och vår kära Lord Peter får väl inte mindre än två söner?
Vixx
Jag tror att lord Peter får tre stycken, faktiskt. Varav den äldste får extra mycket smisk eftersom han ska ärva alltihop. Stärkande för karaktären, blablabla, det var en annan tid…
Du har sannolikt rätt. Jag har fortfarande inte kommit mig för att läsa om Lord Peters sista fall, så jag minns lite dåligt. Jag hoppas i alla fall att smisktraditionen dog ut med Peter’s barn.
(Usch, jag minns med en rysning minnet av en bussresa i Cornwall för några år sen. Där var det en mamma som gav sin 4-5-årige son en klatschande örfil. När sonen sedan började gråta skällde hon på honom resten av resan.)
Usch, det där är så hemskt. 😦
Och om sönerna så tror jag det är i en av novellerna, jag tror bara de nämns på ett ställe.
Ja, novellerna har inte heller kommit med i min omläsning, för de var så svåra att få tag på förra sommarn. Förr eller senare gör jag dock ett nytt försök.