Är det normalt att kliva upp 5.30 en ledig lördag och läsa ut de sista 150 sidorna i en bok? Självklart, om boken är The Yiddish Policemen’s Union.
Den utspelar sig i en fejkad verklighet där judarna (tillfälligt) fick Alaska istället för nuvarande Israel. Mordutredare Meyer Landsman bor i staden Sitka (som finns på riktigt men är myyycket mindre) på ett sunkigt hotell där en man hittas mördad. Landsman upptäcker snart att det inte var en vanlig knarkare, utan sonen till den största ortodoxa gangstern, ett schackgeni och en man med stora gåvor.
Tillsammans med sin kusin Berko (halvjudisk/halv-Tlingit) börjar Landsman utreda, på trots mot sin exfru, numera boss Bina. (Som han naturligtvis fortfarande älskar.)
Förutom att vara en deckargåta innehåller boken flera starka rites of passion; uppgörelser med relionen, med fäder och söner, med dödslängtan och alkoholen. Jag gillar också beskrivningen av judiska företeelser, som fascinerar mig. Finns det på riktigt en sorts kartmästare, som sätter ut snören för att människor ska kunna röra sig i ”ett rum” även på sabbaten utan att trotsa Torahn?
Michael Chabon har ett underbart hårdkokt men samtidigt metaforiskt språk. Han hittar på nya ord och slanguttryck på en blandning av amerikanska och yiddish. Det är härlig läsning!
(Tänk Philip Roths The Plot against America möter Raymond Chandler med en twist av A clockwork orange.)
—–
UPPDATERAD text, och jag har förstått att man stavar illa när man går upp för tidigt… Sorry.
snowflakes in rain 
Fantastisk bok! Snubblade över den när den kom ut förra året (läste en intervju med Chabon) och slukade den rakt av.
Ja, den var verkligen bra. Jag längtade hem från jobbet för att få läsa. I mitt ex finns lite eftersnack, han har skrivit både ungsdoms- och ett par till vuxenböcker tidigare. Säg till om du läser fler!
Jag har läst nästan alla Chabons böcker och de är alla bra – de varierar från bra till fantastiska. Wonder Boys och framförallt The Amazing Adventures of Kavalier and Clay rekommenderas.
Jo, man kan rituellt omvandla ett offentligt rum till ett privat rum genom att avgränsa det offentliga rummet.
Så intressant, gör man individuella rum för olika individer alltså? Kan alla göra det eller krävs viss utbildning, tillgång till kartor, licens? I ”The Yiddish …” verkade det som att det var en utvald person som försörjde sig på såna uppdrag, men Chabon förhåller sig ju minst sagt fri till en rad andra fakta, så det törs jag inte lita på.
Kul att de andra böckerna också är bra/fantastiska, jag ska beställa fler sen.
Jag har aldrig sett det själv men från vad jag hört och läst är det snarare så att man avgränsar ett helt kvarter eller bostadsområde (så att man kan lämna hemmet och utföra ärenden inom området). De som följer halakha så strikt är alla väldigt ortodoxa så den som upprättar avgränsningen förutsätts nog vara en skriftlärd med hög status i samfundet. En professionell ”avgränsare” som sköter uppdraget som levebröd låter dock som en av författarens friheter. En väldigt kul sådan dock!
Aha, då kan alltså flera personer använda sig av avgränsningen. Jag tycker det är intressant hur människor alltid hittar på sätt att komma runt olika regelverk, även om de är utfärdade av Gud.
[…] boys – Michael Chabon november 7, 2008 — snowflake99 En av årets fyndförfattare. Michael Chabon har ett underbart språk och en fantastisk fantasi. Wonder boys handlar om den […]
[…] (Eller tänker jag på Hugo Award? Nej, det är Nebula.) Av förra årets vinnare har jag läst The Yiddish Policeman’s Union av Michael Chabon (fast jag tycker inte riktigt den är sf), Harry Potter and the Deathly Hallows av J.K. Rowling och […]
[…] av snowflake99 Han överraskar mig varje gång, Michael Chabon. Ingen bok är den andra lik. The Yiddish Policemen’s Union är en deckarhistoria i en delvis påhittad Alaska-miljö, Wonder Boys är en realistisk (nåja) […]
[…] – The Terror 59. * Ann VanderMeer och Jeff VanderMeer – Fast ships, black sails 60. Michael Chabon – The Yiddish Policemen’s Union 61. * Jonathan Barnes – Somnambulist 62. Laurell K Hamilton – Anitha Blake, vampire […]
[…] pappa kan göra för sitt barn är att fråga om de ska gå ut och kasta lite. Mer om Chabon här, här och […]
[…] Slow river eller Blue place. Vilken som helst går bra. Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf. The Yiddish policemen’s union av Michael Chabon. Hårdkokt deckarhistoria i ett fejkat framtida Alaska. The Sookie Stackhouse […]
[…] jag inte hålla bättre koll på Nebula-pristagarna, jag menar med favoritnamn som Ursula K LeGuin, Michael Chabon, Octavia E Butler… Men det slutar ändå alltid med att jag nätt och jämnt orkar hänga med […]
[…] återseende! Jag älskade den här första gången jag läste den och jag älskar den nu. 400 sidor läsfest med hårdkokt berättarglädje, under den […]