Det är sällan jag får den riktiga blogglusten nuförtiden. Kanske kommer den tillbaka, kanske inte. Men jag tänkte försöka att åtminstone lägga ut lite bilder då och då, för det här är ju min läsdagbok och det är roligt att ha sen.
Ni besökare är också roliga förstås, och alltid välkomna, men jag känner att jag varit en dålig värdinna de senaste veckorna och kan inte lova nån bättring.
Elizabeth Hand är en givande ny bekantskap med udda fantasi och ett språk som lite grann påminner mig om Patricia Highsmiths. Eller är det de aparta människorna som påminner? Kanske kombinationen. Något med det där avskalade, obönhörliga…
Hands karaktärer fixerar sig vid insekter, tatueringar, en blank tarotkortlek eller en älskare. Tillvaron vrids åt hårt några varv, och ibland brister den. Kvinnorna är säregna, ofta enstöriga, ibland livsfarliga. Män förvandlas till fjärilar eller växer in i landskapet.
Bokstävlarna är ett Hand-fan och hon bjuder på början av inledande Cleopatra Brimstone här.
——————–
Läs även andra bloggares åsikter om Elizabeth Hand, Saffron and Brimstone, noveller, säregna kvinnor
Elizabeth Hand. <3
men den här har jag inte hört talas om alls trots att Elizabeth hand har blivit enormt omskriven, framför allt det senaste halvårt tycker jag! Fortfarande ej köpt/läst ngåot men TIDEN! TIDEN räcker ju inte till!
[...] sig igenom. Årets nya favorit: Måste nog säga Elizabeth Hand här, trots att jag bara läst en novellsamling av henne. Det verkar som att jag inte läst så många för mig helt nya författare i år. Årets [...]