Intensivt och brännande om människor som lever vanliga liv i 1940-talets New York, närmare bestämt i Cold spring harbor på Long Island. En man som älskar armén och och hans son som gillar att meka med bilar får bilstopp på väg till en ögonundersökning. De plingar på på en okänd dörr, där en besviken och pratsjuk kvinna bor med sina två barn. (Det är en sån där familj som ständigt flyttar, samma som i Easter parade. Någonstans ska livet bli så fantastiskt mycket bättre, bara vi hittar till rätt ställe.) Dottern och bilmekanikern blir ihop.
Och så fortsätter livet, med alla dessa små besvikelser och irritationsmoment som sakta bryter ner en kärlek, en familj, en människa.
Richard Yates är fantastisk med att kunna berätta så mycket med så få ord. 178 sidor. Jag ömsom sträckläser, ömsom måste vila mig lite för att det är så tätt.
Jag har tidigare skrivit om Easter parade här och lite om novellsamlingen Eleven kinds of loneliness här.
Den ligger och väntar på att jag ska hinna läsa några böcker innan den, placeringen på boken i bok högen är nog inte så bra, ska flytta upp den efter att jag läst din recension.
Den är som sagt kort!
Nu beställde jag Min kamp 2 från adlibris, och hinner den komma innan så ligger den här boken pyrt till igen. Är inne i en Min kamp period, älskade verkligen den första.
Aha! Det förstår jag så väl. Han är lika intensiv, den gode Karl Ove.
Åh, med ett sådant omslag vill jag både läsa OCH äga. Tyckte mycket om Revolutionary Road och är sugen på att läsa mer.
Han är väldigt bra Och omslagen… mmm!