… en helt, HELT, fantastisk bok av Octavia E Butler. Hon tar vampyrtemat till en helt ny nivå. (Det bär mig lite emot att skriva vampyrtema, för jag vet att människor som skulle tycka om denna bok, följa Shoris öde och gripas av hennes smärta, ensamhet, fumliga famlande efter sitt eget minne och försök att återfinna sin identitet och plats i världen, kort sagt älska Shori, dessa människor kanske kommer att avskräckas av ordet ”vampyr” och aldrig någonsin ta Fledgling i sin hand.
Stackars er, säger jag då.)
Ni som redan ingår i den lyckliga skara som upptäckt Octavia E Butler och läser hennes underbara vridningar och vändningar på teman som ras, kön, makt, och sexualitet, ni som med Butlers hjälp hittat nya vindlingar i hjärnan och tänker på nya sätt, ni är förstås redan öppna för den uråldriga Ina-rasen med sin egen mytologi och historia av förföljelse och överlevnadsstrategier i symbios med människorna. Ändå får man den där härligt hisnande känslan i magen när det börjar med ett skrämt, smärtsamt medvetande i en grotta. Vad har hänt? Vem är jag? Varför gör det så fruktansvärt ont?
Jag känner doften av en best of-etikett på den här, men man borde väl egentligen vänta tills den är utläst? Äsch, vem ids vänta.
————————
Läs även andra bloggares åsikter om Octavia E Butler, vampyrer, Fledgling
Det här känns som något jag måste läsa! Har aldrig läst Butler innan men har hört talas om henne innan. Är det här en bra bok att börja med?
Härligt att du blir nyfiken!
Jag vet inte om det här är en bra börja-bok, men varför inte? Den är annorlunda än de andra jag läst, som är science fiction (soft science fiction) och mer åt dystopi-hållet. Jag har skrivit om dem här http://snowflakesinrain.wordpress.com/category/octavia-e-butler/
Den här Fledgling är fristående, så på så vis är det en bra börja-bok.
Åh, visst är den spännande! Så j-a tragiskt att det inte blev någon fortsättning.
Så bra du beskrev öppningsscenen! Det är de där reflektionerna över vad som har hänt och vad det innebär som jag vill läsa, inte bara actionscener. Jo, litet action också… Men jag har ju läst Parable of the Sower och vet att Octavia Butler låter sina människor tänka och reagera. Jag skall leta upp Fledgling, tack för tipset!
Jag har också läst en bit in i den här boken men stoppade efter ca 50 sidor pga någonting som hände eller tog upp min tid just då och som fick mig att glömma att plocka upp boken igen (jag tror att det kan ha varit att jag blev tvungen att lämna tillbaka den till biblioteket). Men nu blir jag påmind om att jag måste fortsätta läsa den för de där 50 sidorna jag läste lovade något riktigt, riktigt bra och annorlunda inom vampyrgenren. Tack för påminnelsen!
*beställer*
Sara BE
Var det då Butler dog? Det kändes verkligen som början på något mycket stort!
Jenny B
Jag tror att du skulle gilla den. Det är mer action, farligare, på ett sätt, men det är framför allt dte där underbara psykologiska och karaktärer med flera lager.
Helena
Varsågod! Fast hur du kunde släppa den…
Nej, jag vet, ibland är tiden inte rätt. Jag sträckläste – sen tvingades jag ta avbrott ett par dar och läste bara lite lite på kvällarna = värdelöst. Då sparade jag den tills jag kunde sträckläsa ut den istället.
Maria
Heja!
Den här måste jag läsa!
Berätta sen!
[...] som utanförskap, ensamhet och problematisering av vad mänsklighet egentligen är. Titta in hos Snowflake om ni vill veta mer från en som kommit längre i sin [...]
[...] påminner mig om Shori i Fledgling, hennes behov av att samla människor omkring sig, att ha ett förråd att samla energi från. [...]
[...] Snowflakes in rain och Fiktiviteter har också läst. [...]
[...] att hela den läsande världen ska läsa dig. Just nu är jag rätt nöjd med att dottern läste Fledgling nu i påsk och tyckte den var väldigt bra. Så bra att hon lånade just Lilith’s brood. [...]