Inslaget med Juli Zeh i Babel för nåt program sen fascinerade mig mycket. Så skarp, så fritänkande, så på tvärs med den rådande konformismen.* Att hävda individens rätt att göra även sådant som “alla” vet är farligt och dåligt för hälsan. Att ifrågasätta statens inblandning i det djupt privata — våra kroppar.
– Hon är nog den mest intelligenta människa jag träffat, sa Andreas Ekström, han med Googlekoden, som funderat över individ/övervakning ur ett annat perspektiv.
Nu har Juli Zehs Corpus Delicti bott i min handväska i flera dagar, och färdats bra många mil. Jag har släpat runt den på flyg, buss, kaféer, jazzfestival och i människors hem. Inte för att den är den mest fantastiska berättelse jag har läst. (Den påminner om såväl Aldous Huxleys Sköna nya värld som Karin Boyes Kallocain, (och Philip K Dick, varför inte?) men är kanske kyligare.) Utan för att den ger upphov till så många tankar. Och diskussioner!
Corpus Delicti utspelar sig i en snar framtid, 2058, då alla sjukdomar är utrotade med hjälp av den förnuftsstyrda METODEN. Alla människor är skyldiga att förvalta och underhålla sina kroppar, sin lilla bit av samhällsorganismen. Rättsapparaten får ögonen på Mia Holl, som försummat sin motion och att lämna in sina testvärden. Holl är en renodlad vetenskapare som aldrig ställt till problem förut, men när hon försöker hantera sin brors självmord vill hon bli lämnad i fred. Att vilja bli lämnad ifred betraktas som suspekt och samhällsfarligt, för det är ju allas plikt att vara lyckliga alltid. Och kroppen är inte din egen.
I efterskott har jag läst ett par recensioner. GP:s recensent är negativ av politiska skäl, för att hon anser att Zeh är nyliberal, och DN:s recensent är negativ av moraliska skäl, hon menar att frihet från sjukdom är en lyx som få förunnas i ett globalt perspektiv. Två goda rättänkare. Alltså blir Juli Zeh den onda. Det hoppas jag att många struntar i, och läser — och tänker — med öppet sinne.
Utges av Svante Weyler förlag. Jan i Varberg har också läst, liksom Bernur. Och nu också Ingrid. Och Lyrans Noblesser.
Uppdatering: och på Bokhora har “rökare får skylla sig själva”-diskussionen startat. Det gör vi redan.
* Det råder alltid konformism. Den varierar över tid bara. Lever man tillräckligt länge och har samma åsikter hela tiden så är man “rätt” nångång. Har man otur ändrar man sitt tänkande så att man alltid är fel.
Jag har den på gång… den är beställd och jag väntar – och jag ska försöka mig på den tyska varianten- det blev billigare. Mitt bibliotek har inte köpt in den här boken- ännu- och jag är otålig. Den borde dimpa ner i lådan den här veckan. Det låter ju mycket lovande, det hela!!
Jag avundas dig som kan läsa på tyska. Och jag hoppas verkligen att biblioteken köper in den!
Den finns på Malmö Stadsbibliotek på både svenska och tyska! Fjärrlån?
Vad intressant den verkar! Men skrämmande! Framtidsdystopier är egentligen inte min grej, men den här låter klart läsvärd. Klart man inte kan skriva en dystopi utan att ifrågasättas politiskt! Konstigt att inte någon verkar ha velat analysera varför det är ju hälsotyranni som skildras som det stora hotet mot mänskligheten..?
Troligen för att det är så självklart sant att det är bättre att vara frisk än sjuk… att man inte orkar tänka längre och bortom. Föraktet för svaghet tar sig olika uttryck, och lättast är ju att skilja mellan oskyldiga och skyldiga.
Och så blir man provocerad av Juli Zeh, som ställer obehagliga frågor.
Jag skulle vilja rekommendera alla att se det där Babel-inslaget på SVT Play.
Jo, men frisk till vilket pris? Är det så kul att leva om man måste avstå från all njutning? Jag ska absolut se Babel-inslaget. Men jag håller också på och läser en kandidat till Årets mest intressanta bok, men det är inte Zehs.
Och den eviga frågan: kan konst skapas utan erfarenheter av smärta?
Blir nyfiken på vad du läser.
Precis! Det var meningen att du skulle bli nyfiken…
[...] en vänlig blinkning till Snowflakes in rains inlägg om Zehs Corpus Delicti som hon skrev tidigare [...]
Åh, har du redan hunnit läsa den? Nu blir jag både imponerad och litet avundsjuk. Jag tyckte att hennes bok Schilf/Fritt fall var otroligt bra, och så logisk och resonerande hon var i den, så tänker jag att hon kan hantera det här intressanta temat så att det både blir spännande och tänkvärt. Jag tänker också läsa den på tyska. Nu rycker det litet extra i beställar-fingret…
Men vad avancerade ni är som kan läsa på tyska! Otroligt.
Logisk och resonerande är hon här också, det är det som en del har emot henne, tror jag, men jag tycker att det passar. och som sagt, det bästa är diskussionerna jag haft, på temat hälsofascism.
Hm jag var verkligen intresserad men så hörde jag Ulrika Milles recension i Kulturnyheterna som var så pk i mina öron och läste Malin Ullgren var det väl just i DN?! Som jag tyckte skrev bra. Att det är ok att hoppa på kroppen – och att det är ett i-landsproblem, precis som hon skriver. Vi har det så bra. Afganistan. En promille av mänskligheten kan fundera över kroppen.
Jag håller dock verkligen med om att vi är fria att göra exakt hur som haver med våra liv våra kroppar som du skriver. Intressant t ex (ett annat rött skynke för många) David Eberhardt, I trygghetsnarkomanernas land. I bokhyllan står Fritt fall och Leklust (sedan länge).
Jag tror på gener och gott mod mer än något annat. En lycklig rökare lever längre tror jag än en olycklig jag vet inte.. fanatisk “hälsoguru”. Hm. Jag läser Haruki Murakamis Vad jag pratar om när jag pratar om löpning nu.. och Friskispressen. Vill inte intellektualisera kroppen. Hjärta och hjärna, båda behövs. Vi har alltid använt kroppen, det finns dock inget naturligt sätt numera, det är inget konstigt. Men är man inte lagd åt det hållet är man inte (men jag kan komma och peppa lite.. så kanske väcka den björn som sover
typ om björnen vill
Fast jag tycker att Ullgren missar hela poängen med övervakningssamhället, som är väldigt Orwellskt. Grannar som spionerar på varandra, kontrollerad reproduktion, staten avgör vilka som får gifta sig…
Det Zeh gör är att dra allting till sin yttersta spets.
Och alla diktaturer har väl nån gång börjat med att tillräckligt många tyckte att det var en bra idé? Först senare, när brotten begås i den goda sakens namn, börjar dte bli uppenbart att det finns ett pris att betala.
Eberhardt har jag läst, och jag tyckte att han också var ganska intressant, men att han körde lite lättköpta poänger. Han är nog vassare i debattartiklar men blir lite tjatig i en hel bok.
Tack för tipset! Lägger ut länken här: http://www.dn.se/ledare/kolumner/tanklost-om-kanslor-1.1203058
Jag gillar avslutningen, “Den varnande framtidsskildringen av ett samhälle regerat av känslor, mystik och ett dött tankeliv återstår att skriva. Eller så pågår den för fullt omkring oss.” Lena Andersson är väl den vassaste skribenten vi har i Sverige just nu tycker jag, och alltid intressant. Sen håller jag inte alltid med henne, förstås, men man kan alltid lita på att hon tvingar en att tänka efter.
Apokalypsens gosiga mörker vet jag inget om, är den läsvärd?
Begrundade inte de sista meningarna när jag läste, tack för att du lyfte fram – vilken genial bokidé. ”Eller så pågår den för fullt omkring oss… ” . Det kan man ju fundera hur länge som helst på. Håller verkligen med, Lena Andersson en av Sveriges vassaste .. alltid intressant oavsett om jag håller med eller inte. Apokalysens gosiga mörker läste jag en recension i DN (tror jag) av och tänkte direkt ”måste läsa nu”, en av deras skribenter, Anders Bolling skrev motsatsen till en framtidsdystopi, lite i Hans Roslings anda. Han hade bl a funderat över de försurade sjöarna som var det stora hotet i början av 70talet. Snart skulle alla fiskar vara döda allt liv tror jag det var.. han reflekterade över sättet man skriver läroböcker på, vad man poängterar. Vad som hände med Kärnvapenhotet, SydAmerikas alla militärdiktaturer etc. Miljön etc. Kontrastverkan. Aha jag hittade en recensionslänk här http://www.svd.se/kulturnoje/litteratur/optimistens-revansch_2674001.svd
Han skriver dock lite dogmatisk, också som Eberhardt.. radar upp exempel.
Aha, jamen den har jag ju hört talas om. Och senast i veckan kom det en FN-rapport som visar att hälsotillståndet, läs- och skrivkunnigheten, med mera med mera är mycket bättre i världen än vad många tror. Vi svenskar sitter ofta kvar i 30 år gamla negativa uppfattningar. Kanske på grund av skolböckerna?
Men jag förstår absolut att det gärna blir negativa artiklar i tidningarna, en småputtrigt förbättringstillstånd ger inte rubriker… på gott och ont.
Och visst blir man lite misstänksam mot såna som talar om hur bra allt går… jag är nog en sån själv.
Men sen tror jag att alla larmrapporter har blivit Ropa på vargen, man orkar inte ta in dem och förresten brukar det ju sluta ganska bra ändå.
det är nog därför alla gillar larmrapporter, det brukar sluta bra ändå.. det hände inte mig den här gången
ännu peppar peppar
vi LEVER
magisk realism
abstraktioner
Vi lever.
Godmorgon
.. Lena Andersson recenserar Juli Zeh i DNs ledare ”signerat” idag .. och hon skriver precis som jag om Hjärta och Hjärna! Märkligt. Intressant! Jag kom att tänka på boken Apokalypsens gosiga mörker när jag hörde Ulrika Milles recension.
Eberhardt: absolut, det hade räckt med några schvungfulla debattartiklar! Han har poänger, vissa lättköpta och en del nya infallsvinklar tycker jag.
.. Det blev lite hastigt och lustigt. Jag menar, det är inget konstigt att använda kroppen, vi har alltid arbetat fysiskt. Det finns dock inte så många naturliga sätt numera.
Förr åt vi bättre än nu, rörde naturligt mera på oss. Det är först nu japanerna (när de övergår till västerländsk mat, mycket snabbmat) börjar få hälsoproblem (de unga). Se på USA. Problemet är inte det hon beskriver, utan det omvända. Och då blir det ett lyxproblem, i mina ögon också.
Hm. Men detta har jag ju redan skrivit, problem
Intressant ur diskussionssynvinkel.
Godnatt Snowflake
Alltså, jag är ingen kroppsmotståndare! jag gillar min kropp. och jag tycker att den förtjänar att få må bra.
men jag kan absolut förstå hela den där grejen med endorfiner och kickar och att svettas och pressa sig… det finns en njutning i det.
Sen rör jag inte på den lika mycket som du gör med din
Men om någon kontrollant skulle komma hem till mig och klaga på att jag inte motionerat tillräckligt… nä-e.
och som det senast invalda landstingsrådet i Östergötland, som menar att varenda vitrock ska fråga tjocka och rökare om de inte borde… Hon vill inte lägga några stora pengar på såna, nämligen.
Länge sen jag var här sist nu, men tidpunkten passar visst för att säga godnatt (igen).
[...] En intressant detalj är att nästan exakt samma mening som jag skrev upp i min citatsamling från Corpus Delicti är med här också. Kanske är den med i alla hennes böcker? Och polisen med hjärntumörens [...]
I kommentarsfältet hos Lyran plockar jag upp denna länk:
http://www.dn.se/sthlm/press-pa-boende-om-sund-livsstil-1.1204896
Intressanta diskussioner och tack för alla länkar. Spännande med så många olika vinklingar på denna roman. Gillar förresten din kommentar “Och alla diktaturer har väl nån gång börjat med att tillräckligt många tyckte att det var en bra idé?” skarpt!
Det verkar som att många vill glömma denna enkla sanning. När man väl blivit av med skiten så tävlar alla om att ha varit mest emot, och försöker få det till att några få bär all skuld. Det är mycket mänskligt, det förstår ju jag också, men sanningen är sällan så enkel.
Det finns verkligen gott om vinklar på denna roman! Den skriver in sig bland de andra klassiska dystopierna och kommer att vara aktuell länge, länge, tror jag.
kanske blir den rent av förbjuden nånstans nångång?