Jag blir nyfiken på att få veta mer om den sumeriska gudinnan Inanna, även känd under namnet Ishtar. Idag skriver ett gäng litteraturvetare på DN:s debattsida om att berättelsen om Inanna skulle passa mycket bra att ges ut i Alla tiders klassiker. Eftersom debattörerna också för ett resonemang om manliga hjältar/kvinnliga offer och vår skolundervisning så utlöses förstås de vanliga hatinläggen och kommentarerna och dem orkar jag bara inte läsa igenom för att se om det finns nåt vettigt gömt där nånstans.
Så jag undrar här istället: Är det nån som läst lite mer om Inanna? Är det värt att leta rätt på en bok om henne?
Det ska finnas en svensk översättning, här berättas ganska mycket, och berättelsen om Inanna har blivit teater också.
———————-
Läs även andra bloggares åsikter om Inanna, Alla tiders klassiker, myter, gudinna
Gudinnan Inanna — har någon läst?
augusti 30, 2010 av snowflake
21 svar
Lämna en kommentar
-
Senaste kommentarer
kontakt on Den odödliga Henrietta La… kontakt on Ishi. Och Octavia. kontakt on Klanen Otori mariasbokliv on Sf-bokhandeln kan man lita… snowflake on Ishi. Och Octavia. snowflake on Sf-bokhandeln kan man lita… Bokreatips! Ann Patc… on Run — en fantastisk bok … snowflake on Klanen Otori Jenny B on Ishi. Och Octavia. mariasbokliv on Sf-bokhandeln kan man lita… Monika on Klanen Otori snowflake on Sf-bokhandeln kan man lita… snowflake on Klanen Otori Eli on Sf-bokhandeln kan man lita… Eli on Klanen Otori På twitter
- Och medan jag är igång o skaffar ovänner: han på @ringP1 som tycker att bilister i södra Sverige borde ha sommarkörkort hade klara poänger 1 hour ago
- Och så skulle jag bli glad om jag slapp höra folk använda vackra ord som demokrati och utopi i fel sammanhang. Språkligt fel alltså. 2 hours ago
- Jag skulle känna större respekt för republikaner om de inte framstod som så avundsjuka. 2 hours ago
- Försöker uppbåda energi för att masa mig in till stan. Det är ju ändå #bokrea 22 hours ago
- @helenadahlgren Jag röstade på den som fått pris. ;-) 1 day ago
-
-
Mest lästa inlägg
mycket om
Nyfiken på…
Arkiv
Kategorier
- afrikansk litteratur (4)
- Alan Hollinghurst (3)
- Alice Hoffman (2)
- Alice Sebold (4)
- Alice Walker (3)
- amerikansk politik (11)
- andra priser (18)
- Angela Carter (2)
- Ann Cleeves (6)
- Ann Heberlein (1)
- Aretha Franklin (1)
- Arne Dahl (4)
- Augustpristagare (2)
- Azar Nafisi (2)
- Barbara Voors (1)
- barnböcker (15)
- Battlestar Galactica (12)
- böcker (657)
- böcker A-Ö (9)
- böcker med färg (13)
- Best of 2008 (5)
- Best of 2009 (22)
- Best of 2010 (22)
- best of 2011 (21)
- bibliotek (6)
- biografier (13)
- bipersoner värda att minnas (2)
- Blade Runner (2)
- bloggande författare (5)
- bloggkrafs (4)
- bloggosfären (32)
- bok blir film (40)
- bok blir tv (3)
- bok i bok (6)
- bokbranschen (4)
- Bokcaféer (6)
- bokhandlar (14)
- bokhyllor (9)
- bokinköp (47)
- bokomslag (8)
- bråk (1)
- Buffy the vampire slayer (6)
- Carol Shields (6)
- Charlaine Harris (12)
- citat (14)
- Craig Rice (3)
- CSI (6)
- Curtis Sittenfeld (6)
- Cynthia Voight (2)
- dagböcker (18)
- dans (2)
- Daphne du Maurier (10)
- deckare (117)
- Denise Mina (2)
- Dennis Lehane (8)
- deprimerade författare (4)
- Dexter (12)
- Doris Lessing (10)
- Dorothy Sayers (22)
- DOROTHY/OZ-samlingen (5)
- Douglas Sirk (6)
- dramatik (1)
- dramatik/teater (10)
- Dubravka Ugresic (1)
- Eleanor Roosevelt (5)
- enkäter (15)
- essäer med mera (4)
- F Scott Fitzgerald (2)
- facklitteratur (17)
- fantasy (28)
- Författare jag träffat (6)
- författarframträdande (21)
- författarkoppling (39)
- film (69)
- foto (2)
- Frieda Hughes (5)
- GATSBY-samlingen (5)
- George Orwell (2)
- George R R Martin (5)
- Gilbert Hernandez (2)
- Giles Blunt (3)
- Gillian Flynn (3)
- Gilmore Girls (14)
- Golden age (2)
- graphic novel blir film (3)
- graphic novels (10)
- Harry Potter-kurs (2)
- högläsning (1)
- Ian Rankin (1)
- idiotier (3)
- James Tiptree (4)
- Japan (9)
- Jean Rhys (3)
- Jean Webster (2)
- Jenny Diski (4)
- JK Rowling (1)
- Jo Nesbø (2)
- Joanna Russ (2)
- Johanna Nilsson (1)
- Joshilyn Jackson (2)
- journalistik (3)
- Joyce Carol Oates (23)
- JR Moehringer (1)
- Juli Zeh (2)
- Karl Ove Knausgård (3)
- Kathy Acker (1)
- Kerstin Thorvall (3)
- klassiker (11)
- Klassiska kvinnor (9)
- kläder (4)
- konst (20)
- Krim-alfabetet (24)
- Kristian Lundberg (7)
- Lämnar oläst (5)
- Läsning om läsning (6)
- Läsrapporter (23)
- läsvanor (24)
- lekar (4)
- Leonard Cohen (1)
- listor (8)
- litteraturorienterat (58)
- livet (85)
- ljudböcker (8)
- magisk realism (5)
- Mai Zetterling (1)
- Majgull Axelsson (1)
- Margaret Atwood (5)
- mat (2)
- medier (1)
- meta (53)
- Michael Chabon (7)
- Michael Connelly (2)
- Mo Hayder (4)
- Modesty Blaise (8)
- moochat (7)
- mor-dotter (17)
- mor-son (4)
- mormor/farmor (10)
- musik (39)
- Mytserien (5)
- New York (7)
- Ngaio Marsh (4)
- Nicola Griffith (4)
- nobelpristagare (46)
- nostalgi (4)
- noveller (21)
- Nyfiken på (1)
- Octavia E Butler (14)
- Olga Tokarczuk (3)
- omläsning (13)
- opera (3)
- P D James-sommar (3)
- paranoia (10)
- Patricia Briggs (5)
- Patricia Highsmith (4)
- Patti Smith (13)
- Per Petterson (2)
- persiskt (4)
- Peter Robinson (3)
- Philip K Dick (2)
- poesi (48)
- presidentfruar (11)
- Project runway (9)
- quiz (4)
- radio (28)
- reseskildringar (1)
- Richard Yates (4)
- Robert Graves (3)
- Roberto Saviano (3)
- romerskt (7)
- Rosamond Lehmann (8)
- Ruth Rendell (1)
- sagor (4)
- science fiction (59)
- science fictionkurs (11)
- Selma Lagerlöf (9)
- serie blir film (3)
- serier (16)
- Sherman Alexie (9)
- självbiografiskt (55)
- skräck (19)
- Sofi Oksanen (6)
- spel (2)
- språk (13)
- Stephen King (6)
- svensk politik (5)
- Sylvia Plath (11)
- systrarna Mitford (12)
- Tana French (2)
- Tawni O'Dell (8)
- tävlingar (7)
- Tematrio (29)
- tidningar (9)
- Toni Morrison (4)
- True blood (4)
- tv (112)
- Twin Peaks (2)
- tysk litteratur (8)
- Ulla Isaksson (8)
- ungdomsböcker (2)
- urban fantasy (10)
- Ursula K LeGuin (8)
- utställningar (8)
- vampyrer (24)
- Vibeke Olsson (1)
- Virginia Woolf (4)
- W Somerset Maugham (12)
- Wislawa Szymborska (4)
Sidor
Meta
Jag har läst. Men så har jag läst religionshistoria också.
Om man gillar att läsa såna där mytologiska texter (tänk Gilgamesheposet) så kan det kanske vara kul. Men jag kan ärligt talat säga att även om det var _intressant_ så var det liksom inte… ja, “bra”, så där objektivt.
Det behöver (precis som Iliaden eller många grekiska dramer) en kontext för att bli spännande, och för att man alls ska förstå, tänker jag. Lättillgängligt tycker jag inte att man kan säga, men det är å andra sidan inte så många av verken med manliga aktörer heller, från samma tid, så detta är ju absolut ingen anledning till att verket inte skulle med in i kanon.
Jag gillar namnet Inanna rätt bra däremot. “Ishtar” har jag alltid tyckt låter kallare och hårdare, och mer krigiskt.
(När jag läste debattartikeln på dn i morse så tänkte jag även på Marianne Fredriksson och hennes genombrottsböcker om Paradisets barn, som omtolkade bibelns skapelseberättelse och de följande myterna. Ett slags kvinnlifierade. Jag tycker att Fredriksson lyckades _både_ mystifiera och konkretisera de välkända myterna. Och jag vet flera exempel då folk gick från Fredrikssons böcker till källorna, dvs 1 Mosebok i det här fallet. Jag tänker att det kanske är något liknande som skulle kunna hände med Inanna? Om någon populariserar och moderniserar historien och för fram den, så får kanske även myten och originaltexten nya läsare, som kommer till den med en tolkningsram som hjälper dem att ta till sig den. (Sen tycker jag i och för sig att man kan diskutera de där glasögon som man som läsare har på sig efter att ha sett en filmatisering, eller efter att ha tagit till sig en modern tolkning av ett klassiskt verk – dessa kan ju vara långt ifrån författarens/tidens intentioner, och leda “fel” i många fall, eller blockera andra vägar att närma sig verket.))
JA! Det är ju en strålande idé, någon nutida bra författare borde göra en Fredriksson. (Jag tänkte imorse: “Jag vill se filmen”, men det var ju extremt dumt eftersom nästan alla såna där filmer på mytologiska händelser blir urusla och fåniga.)
Eller en julkalender.
Åh, jag minns den här julkalendern så väl. Allt jag egentligen “kan” om grekisk mytologi har jag härifrån (eller okej då, jag har pluggat in en del släkttavlor efteråt). Ett oerhört bra program!
(Jag trodde till exempel länge att det fanns ett språk som hette “pollatin”, eftersom man benämnde alla stjärnbilder både på svenska och “pollatin”. Typ “den här stjärnbilden heter Stora björn på svenska och kallas Ursa Major pollatin”. Jag var åtta år, tror jag.)
Samma här. Där lärde jag mig mycket (som jag sen glömt bort). Underbart med språket pollatin!
Jag har den i samlingen men har inte läst så mycket…
Har för mig att jag jagade upp den när jag läste litteraturvetenskap och vi läste Kerstin Ekmans “knivkastarens kvinna”.
Jaså, har Knivkastarens kvinna något med Inanna-myten att göra? Spännande!
När jag googlar lite ser jag att Knivkastarens kvinna handlar om psykos, depression och mentalsjukhus… men Inanna var tydligen en kraftfull gudinna: fruktbarhet och erotik, krig och makthunger. Hm. Låter inte så depressivt, men …
har för mig att man skall se det som en parallell till vandringen i underjorden… men det var åtskilliga år sedan och om det var en allmän åsikt eller bara föreläsarens minns jag inte…
Men då förstår jag. Flera av länkarna jag läst tar upp just undergångsvandringen.
Hej!
Jag vill ge dig ett boktips där det bland annat står skrivet om Innana. Författaren heter Margareta Skantze och boken som kom ut i våras heter ” Vägen till Henne – om kvinnans försvunna historia” ( http://www.arakne.se) .
Den recenserades även nyligen av Karolina Lindén på Feministbiblioteket.
http://feministbiblioteket.wordpress.com/2010/08/06/gastrecension-av-karolina-linden-skantze-margareta-vagen-till-henne-2010/
Vägen till Henne tar sin läsare på en svindlande tidsresa från de neolitiska samhällena med sin dyrkan av den Stora Föderskan, via gudinnekulten i den egyptiska, sumeriska och grekiska kulturen, genom tvåtusen år av Maria-kult fram till vår egen tid.
Författarens drivkraft är hennes sökande efter ett svar på frågan: Varifrån kommer detta slentrianmässiga kvinnoförakt som tycks genomsyra det västerländska samhället trots åratal av jämställdhetspolitik? Vägen till Henne bygger på ett stort antal böcker av mestadels nyutkommen internationell litteratur, inte minst inom teologins område.
Hej Petra!
Tack för tipset, det var ett rejält svar.
Och bra länkar.
Men jag undrar en sak: Vad har hänt med Birgitta Onsell? Räknas hon inte alls nuförtiden? På 1990-talet var hon rätt stor, hon är väl den som gjort mest för att lyfta upp gamla gudinnemyter i det här landet. Jag tycker att hon borde få lite kredd i alla fall.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Birgitta_Onsell
Men jag vet inte om hon gav sig utanför Nordens gränser, och brydde sig om sumeriska gudinnor.
Den fina julkalendern… åh.. Sif Ruud och Johannes Brost (var det väl?)- jag bara älskade den. Inanna…gudinnor- jag tänker på Monica Sjöö, Marija Gimbutas… The Goddess movement- men då rör vi oss något i rikning mot new age förstås- men jag läste mycket sådan litteratur för sisådär en tio år sedan- jag tyckte att det var mycket intressant. Om olika gudinnor skriver bland andra Jean Shinoda Bolen.
Tack Ingrid, för dina tips. Namnet Monica Sjöö känner jag igen, hon har nog stått i nån kompis bokhylla nånstans. Rörelsen mot New age känns lite svår för mig av flera olika skäl, jag går i baklås.
Sif Ruud är också så skön.
Och visst var det Brost, det bästa han gjort.
o Geten! Glöm inte geten!
jag har visst glömt geten…
*skäms*
Inte läst, men blev välfigt nyfiken. Tycker svaren här ovan tyder på massor av goda idéer!
Håller med!
Hej
Det finns en underbar bok av en man som heter Hal Duncan. Titeln på själva boken är “Vellum” och i den får Inanna massor av plats. se gärna: http://www.infinityplus.co.uk/stories/vellum.htm
Väl mött
M
Hej Magnus B
Det var ju ett roligt tips, scottish SF.
Tack!
Som jag förstår saken består Inanna-texter av många olika fragment som hittats här och där och som sammanredigerats i nutid. Till skillnad mot exvis Odysséen som nog också har sina redaktörer men sina hundratals år före 0.
Jag kan tycka att sådana fragment passar mkt väl i en antologi för gymnasiet, men som epos i Alla tiders klassiker, njäe.
Jaså är det så? Då är det ju verkligen läge för nya skönlitterära tolkningar! Såna där fragment är ju urtradiga att läsa i följd. Som du säger, det räcker med att läsa dem i en antologi.