Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 28 04 2010


Ett norskt tema har uppstått alldeles av sig själv här på bloggen den senaste veckan, med Undset och Ibsen och nu Anne Holt. Men hos Holt är det nutid, ja faktiskt nästan igår, eftersom boken börjar i december 2008 med ett otäckt vattenlik och en biskop som mördas på självaste julafton.
Från det förra instängda dramat i 1222 över havet kastar sig nu Anne Holt ut i en komplicerad komplott med flera mord och många bihistorier, och med Inger Johanne Vik med make Yngvar Stubø i problemlösarrollerna. Jag gillar verkligen Yngvar, han är så genomsympatisk. Inger Johanne är ju nästan lika sur som Hanne Wilhemsen.
Medan Yngvar försöker lösa mordet på biskopen, Eva Karin Lysgaard, trots att hennes make vägrar samarbeta, så sysslar Inger Johanne med forskning på hatbrott. Dessutom jagar hon upp sig över en man som verkar onaturligt intresserad av hennes dotter Kristiane.
Det är många karaktärer i denna bok, och flera bihistorier som ska flätas ihop. Tematiskt genom att offren verkar vara homosexuella allihop, och språkligt genom övergångar som:
Kristiane mindes aldrig, aldrig fel
***
– Alla kan vi göra fel. Bli inte så arg för det.

När Silje Sörensen så småningom kom på att hon glömt dem var det för sent.
***
Det var inte för sent ännu, fastslog den jourhavande nyhetschefen.

och
För första gången i sitt liv grät sig Sinnöve Hessel in i ett nytt år.
***
Erik Lysgaard hade lovat Lukas att inte gråta.

Det är snyggt. Och håller ihop. Boktoka fastnade för kapitelrubrikerna, där hängde jag inte alls med.
Själva deckargåtan är intressant men jag blir inte helt begeistrad. Jag tycker att Holt kunde ha skippat en biperson eller två till förmån för dem som betyder mer. Men även en rörig Anne Holt är bra.
Ps: En detalj: En man på ett hotell är ett stort fan av CSI och Gil Grissom. Sånt gillar jag!
————————
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Read Full Post »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 898 andra följare