Onsdagar är det krim som gäller hos Paperbacklover.
En bok jag gillar: Call for the dead av John le Carré. Den första boken om den försynte George Smiley, brittiska underrättelsetjänstens skickligaste agent. På svenska heter den Telefon till den döde, och det är på svenska jag läst den, men men… vad gör man?
En författare jag gillar: Jag går över till förnamn eftersom min deckarhylla är sorterad så, och säger Christian Jungersen. Hans Undantaget är en stark upplevelse. Den handlar om Camilla, Anne-Lise, Malene och Iben som jobbar på Danskt centrum för information om folkmord. Det börjar komma anonyma hotbrev, och hoten trappas upp. Är det en krigsförbrytare som de kommit på spåren? Invävt är också en historia om vuxenmobbning som är fullständigt lysande beskriven. Alla som någon gång varit med om eller sett något liknande har mycket att lära. Alla som inte: läs ändå i preventivt syfte. Jag blev helt uppslukad av Undantaget, vilket var tur eftersom jag satt i en sex timmar försenad buss och runtomkring var folk arga, ledsna och desperata.
En bok jag vill läsa: Jag börjar förstå att det här med titlar inte är min starka sida… Jag kommer aldrig ihåg nån.
————————
Läs även andra bloggares åsikter om Krimalfabetet – C, Christian Jungersen, Undantaget, John le Carré, Telefon till den döde, Call for the Dead, deckare, vuxenmobbning, krigsförbrytare
Uppslukad, var ordet. Undantaget är en stor favorit för mig också och jag hoppas kunna peta in den under någon bokstav i krim-alfabetet.
Bokmoster
Den hjälpte mig att förstå vad det var som hände runt omkring mig, något år efter att jag läst den. Att lita på mina egna ögon, att det jag såg faktiskt var vad jag såg, trots att jag kände alla inblandade som vänliga människor.
Jag minns nog den delen av boken mycket mer än själva gåtan.
Då ska jag kanske ta itu med den boken, den har blivit intryckt i bokhyllan. Oläst…
För mig är Undantaget främst en bok om vuxenmobbning, med deckarstoryn lite löst påklistrad – ungefär som om Jungersen hade svårt att få den utgiven (var den hans debut?) och bestämde sig för att klämma in den i deckargenren.
Så länge vår mytologi säger att onda handlingar utförs av onda människor, får vi svårt att idenfiera de onda handlingarna i vår omvärld. Det är den mytbubblan som måste stickas hål på, och Jungersen gör det bra. (Det är lite samma myt som drabbara våldtagna kvinnor, förresten. Peter är ju en schysst och bra kille, han kan inte ha våldtagit…)
klotho
Den är värd att läsa, absolut.
kontakt
Jag tycker nog ändå att det hängde ihop, det yttre och det inre hotet. Fast det var det inre som var mest intressant.
Och ja, det där svartvita resonemanget är väldigt farligt. Som när någon avslöjats som pedofil, barnmisshandlare, mördare … och grannarna står och är så förvånade för att “han var så artig”.
Och så måste man komma ihåg att en grupp har en egen dynamik, saker händer i en grupp och spinner vidare av sig självt, även otrevliga saker, som kan vara svåra att få stopp på.
Tack för bra tips Snowflake! Du kanske får inspiration av de andra vad du vill läsa
Paperback lover
För mycket inspiration…
[...] snowflake Lyrans tematrio handlar denna vecka om danska författare. Vilken tur att jag fick in Carsten Christian Jungersen i Krimalfabetet, för nu har jag plats för tre [...]