Jag läser på bloggar runt om om en bok som heter Take a look at dig själv av Lena Victorin. Och jag har själv inte läst den, kan jag säga på en gång. (Fast den verkar intressant, grupptryck och personligt ansvar är alltid intressant.) De bloggar jag läst tar upp Kitty Genovese, och refererar den på det gamla sättet som går ut på att hennes grannar såg henne dö och sket i det. Historien om Kitty Genovese är en fruktansvärd historia, MEN, fullt så enkelt som att 38 människor tittade på medan hon blev mördad är det INTE. (Även om svenska wikipedia påstår det.)
Engelska wikipedia är mer utförlig. Där berättas om hur nån granne hörde något, en annan nåt annat, ett par såg nåt oklart bråk. En granne skrek nåt åt mördaren, som då gick därifrån. Sen kom han tillbaka och attackerade igen. Han följde efter Kitty Genovese, och attackerade henne på minst två platser. De flesta grannar förstod ingenting. Men rubriken Thirty-Eight Who Saw Murder Didn’t Call the Police visade sig vara väldigt svår att nyansera.
Engelska wikpedia citerarar också psykologitidningen American Psychologist som tar upp fenonomenet att Kitty Geneovese-historien lever vidare i sin ursprungliga version just i psykologiböcker.
In September 2007, the American Psychologist published an examination of the factual basis of coverage of the Kitty Genovese murder in psychology textbooks. The three authors concluded that the story is more parable than fact, largely because of inaccurate newspaper coverage at the time of the incident.[13] According to the authors, “despite this absence of evidence, the story continues to inhabit our introductory social psychology textbooks (and thus the minds of future social psychologists).” One interpretation of the parable is that the drama and ease of teaching the exaggerated story makes it easier for professors to capture student attention and interest.
Sen är det naturligtvis viktigt och relevant att forska på the bystander effect, att vi i grupp tenderar att bli passiva och vänta på att nån annan ska göra något. Kitty Genoveses öde är tragiskt och hemskt. Men det var inte 38 personer som stod och tittade på när hon dog. Om nu Lena Victorin påstår det.
I filmen Watchmen var för övrigt den delen borta. För er som inte läst albumen kan jag berätta att Roschachs mask är gjord av tyg från Kitty Genoveses klänning. Hans mycket låga tankar om människorna kommer bland annat från Kittys öde, men albumen är en 80-talsprodukt och då var det “38 såg på”-versionen som gällde.
———————
Läs även andra bloggares åsikter om Take a look at dig själv, Lena Victorin, Kitty Genovese, Roschach
Förra sommaren sände Sveriges radio den här boken som följetång (på natten). Jag hörde några avsnitt, däribland historien om Kitty. Jag hörde ett annat om hur människor underordnar sig aktoriteter.
Boken tog upp ett exempel på ett psykologiskt experiment där en person blev tvungen att ge en annan elchocker eftersom det var viktigt för forskningen. Och de ökade styrkan hela tiden. Slutligen låg offret dött, fast tack och lov var det en skådespelare.
Man blir faktiskt inte så lite rädd när man hör hur fega vi människor verkar vara. Jag blev ganska skrämd av det faktum att vi människor blir fegare desto fler som är runtomkring (därför är jag numera lite ängslig i stora folksamlingar).
Hursomhelst, boken verkar vara mycket bra, tydliga och gripande exempel. Jag funderade då om den inte borde delas ut i skolorna, och funderar på det fortfarande (eller någon annan bra bok på temat).
Hej annissa89
Minns du vilken version av Genovesehistorien det var? Var det att 38 såg på och ingen gjorde nåt, eller var det den mer sanna fast inte lika spektakulära historien?
De där elchock/lydnands-experimenten är hemska. Milgram. http://en.wikipedia.org/wiki/Milgram_experiment
Jag är inte heller förtjust i grupper eller stora folksamlingar. (Om det inte är på konserter.
) Folk blir dummare och elakare i grupp, saker kan hända som ingen skulle göra enskilt. Och skolorna är ju ställen där alla ska tvingas in i nån grupp, eller stötas ut ur nån grupp, där skulle de verkligen behöva diskutera.
Jag minns tyvärr inte riktigt vilken version det var, fast jag tror det var den mer nyanserade.
!
Det där med skolorna är jag inte helt överens om, men delvis! Speciellt i de lägsta årskurserna (usch). Jag tror dock personligen inte att gruppindelningen är avsiktlig, det verkar vara något som blir omedvetet. Helt klart måste problemet diskuteras, och det tror jag faktiskt görs (det gjorde vi i de skolor jag gick i), men det måste bli mer!
Jag tror knappt det finns något som gör mig så irriterad och ledsen på mänskligheten som grupptryck! Annars är jag hoppfullt inställd till den
annissa89
Tack för svar!
Jag tror att människan dels har ett starkt behov av att tillhöra en grupp och passa in, dels ett lika starkt behov av att vara en egen individ på sina egna villkor. Och att få ihop de två behoven är inte så lätt.
Solen skiner så jag kan vara hoppfull idag också.