Hittar hos Kristina af Knusselbo detta inlägg, utlöst av detta inlägg hos mymlan och detta hos Mia* och blir nostalgisk.
Jag var sen med att köpa dator (dåligt om pengar) och jag tror att jag köpte min första 1999 eller möjligen 1998. I samma veva jobbade jag natt, och kom hem till sovande barn vid ett-tvåtiden. Ni vet hur det är, man behöver varva ner, och det blev att jag satte mig vid datorn. Den stod i dotterns rum och ibland glömde jag att sänka ljudet så att hon vaknade till lite och blev sur när den startade. Jag minns inte hur jag hittade till 35+, men det kan ha varit så enkelt som att Passagen var störst just då. Och jag var ju snart 35.
Redan på den tiden var det ganska mycket gnäll över att alla original försvunnit och att konfen var tråkigare, men eftersom jag inte hade varit med tidigare tyckte jag att den var kul. Det var en blandning av högt och lågt, man kunde vara seriös eller bara social eller debattera. Jag tänkte på 35:an som ett UG för vuxna, ett ställe som alltid var öppet och där man alltid träffade nån man kunde hänga med ett tag. Kravlöst. Det passade mig perfekt, eftersom jag gillar att glida in i och ut ur miljöer, prata med vemsomhelst och inte alltid vara med samma person. Mitt nick på den tiden var Soosn.
Det bästa så här i efterhand är förstås gubben som ligger och snarkar i sovrummet. Mia* som blev en riktig vän. Flera andra som jag träffade en eller flera gånger irl, Kristina förstås, Piglet, och nu höll jag på att skriva Hippiepippie men det var ju från ett annat ställe. Bassett träffade jag, oplanerat. Lärarinnan minns jag under hennes gamla nick, en skön tjej. Hon och mymlan och Morgana LeFay hörde till de debattglada, och det gillade jag. Mistluren lärde mig en av de få snuskiga vitsar jag faktiskt kommer ihåg. Jag minns också de evighetslånga porrdebatterna med Michael Lundblad. Och en härlig kväll med *penke*, där vinet jag köpt till en fest gick åt framför skärmen istället, till musik av Andrea Bocelli.
Läs även andra bloggares åsikter om Passagen 35+, Morgana LeFay, *penke*, Mistluren, Michael Lundblad, Piglet, Bassett
A trip down Memory lane – 35+
december 6, 2008 av snowflake
Ååhh…tack! Nu kommer jag ihåg ännu mer ju. Piglet var det nog jag tänkte på som skrev dikter och Soosn var det ju du kallade dig. Skönt att få hjälp med sitt taskiga minne…
Nu kommer jag ihåg en till som skrev dikter, var det Lysa? Eller Yvonne? Det kanske var samma person förresten?
Ja, jisses…
Ja, Yvonne blev sedermera Lysa, d.v.s det är/var samma person. Jag minns inte några dikter av henne, men däremot formaterade hon sin text på ett väldigt speciellt sätt.
Uj, det är så mycket och så många och framförallt så stor andel jag glömt bort. 35+… det var så länge, länge sedan.
Ja. det gjorde hon ja…
Jag kommer ihåg fler nu, Sam Hot och Stefen. Hotten var ju en ordspruta, han borde finnas nånstans härute.
Jamen just det! Hur kunde jag glömma de fina herrarna (Hotten och Stefen alltså)!? Jag har verkligen dåligt minne. Förresten har jag i afton varit ute på stan med konfens Belial, som senare kallade sig °ilex blue angel° och nu ”heter” något helt annat.
°ilex blue angel° – det klingar nånstans i bakhuvudet men jag får inte fram nåt. Belial är väl ett namn på Satan? Eller nån änglakompis till satan som också blev nedslängd i… ja vad var det nu? Jag skulle vilja ha Bibeln i serieversion.
Kom på en till, Sören. Han listade ut var jag bodde utifrån ip-numret, jag var för okunnig för att fatta det där med ip-nummer.
Ja, Belial är ett sådant namn. Passar inte så bra på honom.
Mmm. Serieversion av bibeln borde redan finnas, tycker jag.
Vad sägs om The Comic Book Bible?
Kids are naturally attracted to picture books. That’s why The Comic Book Bible is the perfect Bible Storybook for ages 8 to 12. Clever, comic-style illustrations bring Bible stories to life with humor, snappy dialogue, and spiritual truths. Kids won’t be able to stop reading! Best of all, The Comic Book Bible will plant the seeds of interest in reading and studying God’s Word . . .a picture perfect beginning to a never-ending faith journey! 264 pages, measures 6″ x 9″ x .5.
Den ser rätt fin ut, men det är ändå en barnversion. Jag vill helst ha en serieversion för vuxna. (Fast jag gillar den vanliga Barnens bibel också.)
Ja, visst är det en barnversion – jag tog bara första bästa länk som Google gav mig.
Men nog måste det finns versioner för vuxna också.
Jag ska leta. Men det är så bra när du letar.
Och en god morgon önskar jag dig.
[...] säkert komma flera!) replik på mymlans inlägg gammal kärlek rostar inte och snowflakes inlägg, A trip down memory lane 35 och Kristina af Knusselbos inlägg, En tripp tillbaka i minnets dunkla [...]
Oj! Sicken nostalgitripp! Men först kanske jag ska säga HEJ, vad roligt att se dig!
Jag tänker lite nu och då på gamla trettiofemman. Det var där den sociala nätkarriären började. Och jag vägrar kalla den annat än social – den debatten känns ju igen *skratt*
Så många nick som kommer tillbaka i minnet. Kul!
Men HEJ! Vad kul att se dig igen! Hur är det, vad händer, mår du bra? Bor du i samma stad? Jag bor i samma, fast på en annan adress.
Skriver du nånstans? Har för mig att du tog vägen till det där slutna forumet, Ticnet, finns det kvar?
Stor kram på dig.
Stor kram tillbaka!
Det har hänt lite sedan senast. Jag bor idag i närheten av Göteborg, också med en snarkande gubbe i sovrummet sedan fyra år. Och var tog den tiden vägen? Jag trivs som makrillen i Skagerrack med mitt nya liv. Mår gör jag och skriver gör jag sällan, framför allt poesi. Tocnet är jag kvar i, men är där ytterst sällan. IRL har tagit över och T känns tamt när man har gamla trettiofemman att jämföra med. Fast jag tror/vet också att var sak har sin tid. Det var spännande då i millennieskiftet, att ge sig in i debatten. Fenomenet var tämligen nytt. Helt plötsligt kunde man prata helt förutsättningslöst med allt och alla. Och tävla i Mahjongg
Piglet,
grattis till både gubbe och flytt! Men lite tråkigt att du inte skriver… Jag känner igen känslan däremot, man blir mätt och det är andra saker som är viktiga. Jag provade ett par communities men det var inget som passade mig, så jag nöjde mig med att kommentera lite här och där några år, tills Mia* (gå och hälsa på henne och Kristina af Knusselbo om du inte redan gjort det!) övertalade mig att börja blogga. Och hjälpte till att sätta igång mig rent tekniskt, inte minst.
Nu skriver jag som du kanskke sett cirka 90 % om böcker och läsning. Om andan faller på får du gärna komma med poetiska gästinlägg här, det vore kul!
Hm, tror inte att Piglet har mappningen mellan mina namn – nu och då. Men den går ju att hitta om man orkar googla lite iofs.
Mia, eller om man har språkminne och känner igen skrivstilar.
Men jösses, menar du att jag har utvecklats så lite under alla dessa år? Undrar om det går att avsiktligt byta skriftlig personlighet? Jag menar, utan att man för evigt måste koncentrera sig på att hålla fasaden uppe. Kan man bli en ny människa?
Åh, sorry –
skulle det också finnas med ett par stycken av.
Mia* Visst kan man byta stil, se bara vad jag ordbajsar här nu jämfört med i början.
Och för sådär tio år sen upptäckte jag att jag tappat bort mitt språk (men sen hittade jag det igen, bortglömt och dammigt i en låda).
Ses snart!
[...] utan solskenshistorier som framkallar tårar i ögonen. Sorry Josh, jag är inte så sentimental, det här är det närmaste jag kommer. —- Tillägg: Och jag kan bara föreställa mig vilka [...]
[...] jag inte gillar RSS-feed, då tappar jag hela hemma hos-känslan. Jag saknar fortfarande den gamla konferenskänslan, på till exempel 35+, som jag tyckte var en fritidsgård för vuxna där man kunde hänga ett tag [...]